Syftet med denna studie?

Syftet med denna studie var att fastställa effekten av problembaserat lärande (PBL) på elevers högre ordningens tänkande förmågor i matematikinlärning. Denna forskning är bibliotekslitteratur, så den datainsamlingsmetod som används är dokumentation, vilket innebär att spåra skriftliga källor som innehåller olika teman och ämnen som diskuteras. Modellen som används i denna studie är en synkron forskningsmodell. Detta kommer att göras genom att titta på och länka egenskaper och indikatorer för elevers högnivåtänkande i matematikinlärning med egenskaperna hos den problembaserade lärandemodellen (PBL). Från resultaten av dataanalysen kan man dra slutsatsen att det finns en inverkan av problembaserat lärande (PBL) på elevers längds tankeförmåga i matematikinlärning.

INTRODUKTION Matematik är ett viktigt ämne, det finns många aktiviteter relaterade till matematik. Matematik är ett av ämnena som ges från grundskolan till högre utbildning. Målen med matematikinlärning är såsom: "(1) förstå matematiska begrepp, förklara sambandet mellan begrepp och tillämpa begrepp eller algoritmer flexibelt, korrekt, effektivt och stadigt, (2) använda resonemang i mönster och egenskaper, utföra matematiska manipulationer för att göra generaliseringar, bevis sammanställa eller förklara matematiska idéer och prestationer, (3) problemlösning vilket inkluderar förmågan att förstå problem, utforma matematiska modeller, lösa modeller och hitta lösningar (i Astriani, Surya och Syahputa, 2017). Baserat på målen för matematikinlärning ovan kräver matematikinlärning att eleverna kan förbättra sina problemlösningsförmåga, från enkla nivåer till högre problemlösningsnivåer. Detta visar att problemlösningsförmågan är en kompetens som är mycket viktig att utveckla hos elever som lär sig matematik, eftersom även matematikinlärning kräver att förmågan är hög så att eleverna kan lösa matematiska problem och tillämpa dem i dagens liv som inte är fritt från matematiska utmaningar och problem."

I läroplanen från 2013, som bygger på elevcentrerat lärande, krävs det i allt högre grad att eleverna är förmåga att skapa på den punkten. För att uppnå detta krävs det att lärarna är innovativa i lärandet så att de kan träna eleverna att tänka på en hög nivå för att lösa problem och hitta lösningar för att kunna skapa något nytt. Även i läroplanen från 2013 används vetenskapliga metoder, multistrategi, multimedia, adekvata lärresurser och teknik, samt miljön som en lärresurs. Rätt läromodell som används är problembaserat lärande. Denna modell är lämplig för att förbättra matematiska problem lösnings färdigheter.